det är konstigt hur en sak kan förvandlas till någon helt annat. så snabbt.
en människa förändras över en natt. tydligen. över en vecka. faktum.
men jag drog ut på det. som jag alltid gör, för jag älskar att se nytt, men jag hatar farväl. även om det kanske inte betyder farväl, som i farväl, vi ses aldrig mer, utan kanske snarare hej då, ta det lungt. vi ses i vinter. typ.
men jag gjorde det. tillslut.
sa som jag kände och inget mer. inga tolkningar och inga gråskalor. orkar inte mer gråskalor. svart på vitt lade jag fram det, och möttes av tystnad i luren. en instämmande tystnad. jag var inte ensam om mina tankar. och det samtalet kunde inte kommit lägligare, eftersom man två dagar senare vaknar upp hos ett nytt ansikte. och ångrar ingenting. är bara jätteglad. kanske för glad.
jag lever för att lära och jag lär för att leva.
sen behövs det kanske inte sägas mer.
dom får tycka att jag är billig, och dom får tänka vad dom vill. jag vet vad som hände och det spelar faktiskt ingen roll vad dom säger. jag känner mig gladare och mer önskad än på väldigt lång tid. de senaste veckorna har varit underbara. och hemska. så jag klappar min buddha på magen, och önskar bättre kommunikation i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar