flyger ut och in genom gamla, innan låsta dörrar
gör dumma saker
kan inte sätta gränsen
där den ska sättas.
vaknar upp ur en vaken koma och ventilerar händelsen
dagen
klipper av sig håret med ett vetande att ångerkänslorna kommer vakna
skrika
tappar vänner, men till vilket pris?
ser inte problemen
trots att dom tydligen står och skriker framför mig
blundar
biter i leppen
undrar om människan vet i sin natur att rätt är rätt
nej
vandringen i natten väcker tankar med vidgande perspektiv
fast sanningen är klistrad på kroppen som ett rizzla.
som ett blåmärke
på knät armen låret
men jag ångrar ingentinga jag gjort
snarare det jag inte gjorde
det jag inte sa
jag vet inte vad som händer eller vad som kommer hända
men det kanske inte gör så mycket egentligen
vi är alla människor i samma värld
så allt man kan göra är att skratta
jag tror på mig även om dom som ska tro på mig inte tror på mig
och jag vet att jag kan och jag vet att jag vet
även om dom som ska veta att jag vet inte vet. någonting.
sommar?
den kommer. men än så länge är det kallt
och jag behöver ha en sista kram innan jag kryper ihop i soffan och somnar till
bruset från tvn.
imorgon börjar dom borra halv nio.
jag älskar livet
2 kommentarer:
jag läste just igenom allt du skrivit i hela din blogg & Jag vet inte vad jag ska säga. du verkar ju alltid så glad & så på livet men när jag läser detta börjar jag undra. hur mår du? asså igentligen? jag har svårt att se Kajsa i all denna texten. jag skulle vilja ´prata med dig någongång. asså riktigt prata. du kan ju höra av dig så kan vi ta en öl eller te eller vad du föredrar. jag tror att vi kunde ge varandra något.
vad har vi att förlora? om du tror att det kan ge dig något att höra på någons inte så glada tankar och funderingar så kanske du har rätt i att vi borde ses. jag vet inte. när kan du? du har mitt nummer så det är bara att dra iväg ett sms när du känner fr det. kanske när du sluatat jobba för dagen?
Skicka en kommentar