morgonen väcks av en tv på hög volym. sneglandes på klockan. den visar en tid jag fortfarande borde sova vid.
känner efter i mig. hur mår jag idag?
riktigt letar efter något att klamra fast vid, så att en dag i sängen inte blir något att skämmas över.
något i behov av försvar.
lite ont i halsen. lite tung i huvudet.
och näsan och vänster bröst gör fortfarande lite ont från igår.
för, när man blir förvandlad till en mänsklig slagpåse är det lätt att man får ont. speciellt i näsan.
faktumet att slagen skedde i form av en prästost för 94 kronor och en Ben & Jerry cookie dough, är kanske något vi alla kan försöka se förbi.
Jobbet blir ensamt idag. för jag går inte dit. istället oroar jag mig för kvällen. för städningen. för filmfestivalen.
att man blir som man umgås är väl ingen som missat, men jag har verkar ha missat vem jag umgåtts med som gjort mig sånhär.
jag slipar saxen och huvudet.
nu ska alla som inte bor här lämna min soffa. helst hela min lägenhet.
behövs det en anledning?
du sjöng inte när du duschade