elefantskämtet

sitter och lyssnar på inspelningar jag gjort på min mobil
poesi om man kan kalla det det, jag vet inte.
det är kul att höra sig själv dabba sig och hur arg man hinner bli innan man stänger av inspelningen
ord som hora och aaaargh går i omgångar.
StoreBror i hufvudstaden och tävlar . vinner.
jag vill att han vinner
för han får inte dansa mer snart
operationen närmar sig och sen är det slut
på livet han kallar sitt liv

och jag har inte gråtit sen långt innan jul
spärren är satt
den är satt hårt

och jag fick sparken
och jag blev nekad
och inte ens hon kan få mig att gråta längre

det är stort

jag tror jag måste åka utomlands snart

just så

dag 1
jag sätter mig själv i kniviga situationer och jag vet inte riktigt varför
det är ju inte det att jag vill ha uppmärksamheten som kommer av det
och inte heller dom besvikna blickarna som hon kastade.
besvikna-arga
men skitsamma tänker jag och drar mig mot badrummet.
jag ska bli varm i kropp och sinne.
stresshantering är min kopp med te

och hur i hela friden botar man en fanatiker då?
Mr Hendrix i mitt huvud i min kropp i mitt kök tack.
men jag kan redan allt det där. så jag spelar din sång istället.
den som du spelade för mig, den som du inte skrivit men förmodligen kunnat skriva
men någon annan hann före.
min vecka har varit bra. det känns fint att leva det känns fint att andas
och Storebror är inte arg på mig. han är nöjd och stolt.
integriteten ligger inte längre på marken
blödande spottande.
den sitter vid det runda köksbordet och gör mina skrivningar.
försöker.
men jag måste diska och jag måste upp på yoga kl 7.00 imorgon.
jag hörde att Hon funderade på att åka dit Hon med.
jag hoppas att Hon ser sanningen i vitögat och stannar hemma. snälla.
men hon vet ingenting. snälla.
sluta blunda

jag sitter och letar efter en skidresa för mig och dom som vill.
men det är inte lätt,för det krävs pengar och jag som inte har dom här pengarna som nu tydligen krävs sitter lite i skiten.
men vi ska göra denna resan. vi måste göra denna resan.
för jag vill inte vara en som bara snackar,
den som tittar på när tåget åker
(så att säga)
jag har suttit i två timmar tror jag men det ger inte resultat.
jag hittar inte rätt.
bara jätte fel jätte dyrt jätte utomlands.
http://www.jamforonline.com
där finns mycket att se men jag vet ju knappt vad jag letar efter.
Vi är som minst två, men jag hoppas att folk vaknar och inser att det är skidor och bräda som gäller för detta påsklovet.
och jag hoppas när jag ändå är igång att någon annan kan ta tag i detta för jag har efter erfarenhet ingen bra koll på att kolla resor och liknade på nätet.
det blir fel och jag blir stressad. fasten det förtfarande bara är vecka 3.

ikväll är jag våldtäktsman

och jag älskar det

det känns ju ändå lite att våren är påväg.
en tanke och en dröm men nån sanning måste det ju ligga i det, för jag kan inte sluta tänka på det.
men det regnade. Vandrandes ner mot vasaplatsen, halvvägs inser jag att mina lurar är ur funktion. den Högra.
jag vrider runt den stackars lilla snäckan i hopp om att få tillbaka livet i den, den sprakar till, några ohörbara toner,
några extremt höga ohörbara toner väller ut. sen är den död igen. jag sörjer lite, för Hendrix hade just börjat berätta om ett rött hus och jag ville väldigt gärna höra fortsättningen. jag har svårt för avbrott. att bli avbruten.
mitt i allt möts jag av en S. H. en man med ett vapen. en man med drömmar. en man som vet mer om mens än någon annan jag känner. men jag går runt som en zombie och tänker att om jag såg mig själv nu skulle jag tro att jag var förfallen. nedbruten.
men jag är bara en passionerad konstnär.
tillåt mig skratta. på franska?
nej jag är ingen konstnär, men inatt skapades något otroligt vackert.
rökelse efter rökelse tändes. jag smuttade på mitt varma rabarber och grädde te och synade min skapelse. i svart och guld.
vad gör man inte för en vän och en födelsedag.
Jag är en torped i torslanda men men biljetterna till mitt sommar augusti är slut.
jag kanske bara ska sova. det som håller mig vaken är inte här i natt.

välkomna till Sverige igen.
vi pratar över ett radioprogram och ett korsord som är alldeles för avancerat och fel för mig.
Hon visste vad jag hade gjort, men hon lät det passera. jag kan bara tacksamt le.
så jag sträcker på mig vaknar och tänker på nattens drömmar.
det var varmt, S var gravid. igen eller fortfarande .
men det var varmt.

nu är jag sen till ett möte på kungsport
så nu ska ansiktet på och leendet ska lysa av min eldorado tandkräm

jag vill bara säga förlåt till Ib.
för att jag är dålig på att höra av mig.
för att jag verkar ha otroliga problem att ge direktiva svar.
sen har vi alla dagar vi beter oss som svin, men det kan jag inte be om ursäkt för.
men det mesta andra.
förlåt ib.

morgonen väcks av en tv på hög volym. sneglandes på klockan. den visar en tid jag fortfarande borde sova vid.
känner efter i mig. hur mår jag idag?
riktigt letar efter något att klamra fast vid, så att en dag i sängen inte blir något att skämmas över.
något i behov av försvar.
lite ont i halsen. lite tung i huvudet.
och näsan och vänster bröst gör fortfarande lite ont från igår.
för, när man blir förvandlad till en mänsklig slagpåse är det lätt att man får ont. speciellt i näsan.
faktumet att slagen skedde i form av en prästost för 94 kronor och en Ben & Jerry cookie dough, är kanske något vi alla kan försöka se förbi.
Jobbet blir ensamt idag. för jag går inte dit. istället oroar jag mig för kvällen. för städningen. för filmfestivalen.
att man blir som man umgås är väl ingen som missat, men jag har verkar ha missat vem jag umgåtts med som gjort mig sånhär.
jag slipar saxen och huvudet.
nu ska alla som inte bor här lämna min soffa. helst hela min lägenhet.
behövs det en anledning?
du sjöng inte när du duschade

din skugga på min vägg

en statist.
eller en textrad.
om jag har tur, kanske en vän.
vem jag än är, är jag ändå bara jag.
möjligheter glider mig ur händerna och vem skyller jag på?
jag tror inte svaret finns än. det kanske kommer fram
om ett år. eller två.

jag intalar mig själv om hur bra det egentligen är.
Du åkte och det gör inget.
men.
det är bara en tanke. som flyger runt runt runt i mig. i mitt.
när är det min tur?
jag sitter på min dörrkarm och funderar.
vad hade hänt om jag bara sagt det som borde sagts sist. om jag hållt din blick.
så mycket tid har gått förbi.
ett helt liv. nästan.
men nekandet klingar avskyvärt vackert i hela den tomma lägenheten.
i den långa mörka hallen.






om du heter Ebba Duveborg saknar jag dig.

haha
haha
haha

tiden går fort när man har roligt

haha
haha
haha

fan.
klockan är fortfarande.

det var fantastiskt att se.
krama om kroppen jag inte kramat om på ett och ett halvt år.
andas in lukten.
ett och ett halvt år.
se dig i ögonen och bara säga
Hej.
du log.
jag skrattade.
fan.
vi är samma gamla gråa men samtidigt inte alls. för här står jag, och jag har växt.
du har inte växt. du slutade växa för tre år sen. det berättade du och log -igen.
tre år sen.
då kände inte vi varandra. eller?
för tre år sen hade jag inte låtit dig hålla om mig. jag hade vänt bort blicken, inte hållt kvar den i dina blåa.
du frågar vem jag är. jag får höra meningen jag hört så många gånger innan, ett mysterium, det är vad du är.
men du måste gå. vill jag följa med?
fan.
vilken männiksa kan hålla en annan låst. i ett och ett halvt år?
jag tror inte jag ska följa med dig.
du ser mig i ögonen, du viker inte med blicken
och du kysser mig.
det kändes.
vem är du egentligen?
du tror dig.
jag tror dig.
fan.
jag ville inte skriva detta. det blev otroligt ostigt och töntigt och dåligt, men fuck it kajsa. skit samma.
det var ett avslut.
eller en början.
fan. jag vet verkligen inte vad det var. ovissheten är min bästa vän.
nu ska jag gå av mig alla känslor och sätta mig på Tintin

vaknade upp i en bakfylla blandad med, inte ångest för gårkvällen var lyckad.
vi dansade och sjöng
drack dyr öl och rökte lite för mycket, vilket i sin tur resulterade i ett avslut lutad över badkarskanten, hulkandes.
Ben & Jerry glass i frysen. otroligt många. två. för vi va två. men imorse följde jag henne till tåget och vinkade.
tackade. jag tror jag tackade.
idag sker förändringar i form av rött.
känns bra att äntligen ta tag i ett projekt jag dragit mig för hur länge som helst. rött.
det blir bra det där.
somnade halv sju i morse efter timmar av sms kontakt med Ib.
Hugo och Denise gav upp redan vid tre slaget. sov tre timmar och vandarade sedan ner till centralen. och vinkade.
och tackade. jag tror att jag tackade.

jag har en del att reda ut men det gör inte så mycket. allt fixar sig och löser sig och blir bra.
och om det nu inte fixar sig och löser sig och blir bra, gör det kanske inte något.
jag mår bra i mig själv.
och imorgon kommer mannen till stan. Mannen.
det har gått ett och ett halvt år.

jag äter sushi till frukost

working class hero. typ.

vi gör hemmagjord sushi. det luktar död fisk i hela lägenheten

och när man stått böjd över en diskmaskin som ena sekunden är iskall och andra, skållhet

ånga i mitt ansikte och hosta och yrsel.

det är inte roligt att komma hem till. fisk.

men väldigt fint ändå

så var det nytt år igen. nya tag.
jag har fått en inneboende hos mig i form av en Fuffe.
det känns fint att han någon väntandes på en hemma, när man jobbar eller är ute. väntandes, längtandes.
någon att se på film med, någon att diskutera livsval, tankar. intryck, uttryck.
men dina kläder på mitt golv. fortfarande. din lukt.
jag försöker andas. men du kväver mig.
så man gör allt för att få luft.

skrattar
dricker
drömmer

man kysser främmande skrämmande okända män på järntorget och flyr upp mot fyrverkerierna.
får luft. några andetag.
kramar vänner och gratulerar på födelsedagen.
man glömmer sig och tappar

tid
namn
glöd

Dom ber mig sluta.
säger att aldrig mer här hemma.
jag skrattar.
skrattar för att andas.
få luft.
på radion pratar dom om det som aldrig händer, man som faktiskt hände.
och nu är det nytt år.
och man får börja om säger dom. men jag vill inte börja om. jag stannar gärna kvar i mitt
och fortsätter. trots min ibland starka ångest och oro, vill jag inte byta bort den.
för jag är glad. över mig.
och trots att jag knappt får luft, för dina kläder på mitt golv stänger igen mina luftvägar, vill jag inte flytta dom.
jag vill ha dom där. jag är en astetism.
du vet en sån som sällan är kul. men som man tar för vad den är, och inte mer än så.
ett tidsfördriv

ett spel
ett skratt
en vän

och det räcker.
E.T säger "I´ll be right here" och lunkar upp på sitt rymdskepp.
jag ska också bygga ett rymdskepp
och ringa hem.

så var det nytt år igen. nya tag.

jag har fått en inneboende hos mig i form att en Fuffe.

det känns fint att han hågon väntandes på en hemma, när man jobbar eller är ute. väntandes, längtandes.

någon att se på film med, någon att diskutera livsval, tankar. intryck, uttryck.



men dina kläder på mitt golv. fortfarande. din lukt.

jag försöker andas. men du kväver mig.

så man gör allt för att få luft.



skrattar

dricker

drömmer



man kysser främmande skrämmande okända män på järntorget och flyr upp mot fyrverkerierna.

får luft. några andetag.

kramar vänner och gratulerar på födelsedagen