W

idag kom julen till kortedala. Hela familjen Wojnakowski, vet inte exakt hur många vi blev, men jag gissade på
femton stycken först, och jag står kanske kvar vid det. spisade , skrattade och var bara sådär juligt-glada alla
ska vara när det är jul. trots att det inte är jul, och trots att allt jag köpt var ett ljus till min syster
och ett spel till min gamle far blev det faktiskt trevligt. inga sura miner och när vi delade oblater
(man delar oblater med varandra i Polen på julen, en gammal tradition som levt vidare i vårat hem de senare åren,
som jag ska skriva lite om sen, för det är faktiskt ganska fint i all sin Gossi-nossi-fealing)
så kände man verkligen av kärleken i luften.
vem bryr sig om att det ligger apelsinskal under mattan, och att ingen av klockarna går rätt.
bara man är glad (och får mat och sprit) så blir det en dunderjul.
sen är det inte så ledsamt heller att ingen verkar veta ens riktiga ålder så glaset framför fylls på mer och mer allteftersom kvällen skrider vidare blir man mer och mer rolig, och plötsligt är allt alla säger hysteriskt kul.
gamle Hentz som kommer med grova vitsar i tid och otid roar den Glada Polska Massan.
jag rockar This Hammer på gitarren och folket skriker att "flickan har ju talang!" det är alkoholen som talar (läs skriker) med det sporrar den lilla varelsen i mig och jag drar ett solo i höga, relativt synkade toner. men jag vet inte. behöver en paus från kvällen nu, sitter i ett grått hörn och skriver. skriver om egentligen ingenting. om vardagen som den skulle vara, men som ändå inte är och det gör mig oändligt tacksam.
Kazik, även kallad Tato (pappsen) gjorde klart för mig att han visste att jag röker, och det var ingen stor grej.
"Du vet vad du gör, och jag gillar dig ändå, kompis " sa han och hans vackra mörkbrun-gröna ögon glittrade lite sådär som dom gör när
han är lycklig och full. och mätt.
Nu ska vi snart skåla i nån genomskinlig vätska så jag måste avrunda, men jag måste bara göra det klart att familjen, den polska familjen som jag aldrig riktigt känt mig hemma i, verkar ändå släppa in mig mer och mer och det är uppskattat till hundra.
Tack för att allt gammalt är glömt och att horisonten visar Possitiva förändringar.
om du, som jag och så många andra finner December som en kall månad, Värm dig med en polsk öl vettja!
Ta det lugnt där ute